Bloggen läggs ner
MEN NI FÅR HA DET BÄST OCH LYCKA TILL! <3
( och för er som är nyfilkna på hur det gick på avdelningen, så gick det bra, jag har fått öppenvårdsbehandlare och jag har fått tillägg på en tll näringsdryck och dessutom åt jag en GLASS idag)
Men ni får gärna adda min msn, [email protected]!
Avdelningen
I bilen dit så kommer jag äta mitt eftermiddagsmellanmål, men tur att det är sista gången innan mitt utskrivningsamtal!
Sista dagen innan lovet..
Idag är min sista dag i skolan innan sommarlovet börjar, det känns toppen men endå synd att jag missar nästan alla dom sista dagarna i skolan innan lovet (igentligen får vi sommarlov på fredag) men iafllall,
jag kommer ihåg förra skolavslutningen jag vägrade äta kakor och var mest sur på min mamma för att hon ville ha mig till att äta en massa saker, nog för att jag åt men inte kakor osv...redan då hade jag börjat på min äs.
Har du sommarlov?♥
:D
IMORGON ÄR SISTA GÅNGEN FÖRE UTSKRIVNINGEN SOM JAG SKA TILL AVDELNINGEN! :D
Dear Friend
Den här låten av Stacie Orrico är så sjukt bra, eller hur?
Jag tycker så synd om mina vänner och min familj som fick se mig bli sämre och sämre, och hur jag alltid skrek åt dom och alltid var på bra humör, ush hur stod dom ut med mig...och nu i efterhand har jag fått veta hur dåligt dom mådde över mig det känns hemskt att jag har fått dom att må så dåligt, och hela tiden sa jag att jag åt normalt och att jag mådde bra......
& som svar till dig anonym läs det här
It's Friday night and I'm going out
Men iallfall ikväll ska jag ut och vara med kompisar det ska bli hur kul som hellst, jag vägrar att låta anorexin styra mitt liv, jag ska inte vara en isolerad tjej med anorexi, att komma ut och vara med kompisar och vara normal det är ett bra steg på vägen mot ett friskt liv, för man måste faktiskt lära sig det, för att kunna bli frisk! ♥
Förr ville jag aldrig vara med kompisar eller jo fast jag var så rädd att äta inför andra, men nu är det inget problem och jag älskar att umgås med mina kompisar! :)
Ha en bra fredagskväll! ♥
Green Tea
Under tiden som jag eller anorexin inte tillät mig att äta tugummi så saknade jag dom här tuggummina otroligt mycket, nu när jag är på väg att övervinna anorexin så tuggar jag dom hela tiden, (där får du din dumma anorexi) det är verkligen mina favorit tugummin, mums.
Vad tycker du om dom här tuggummina?
Psst..
Men jag ville bara påmina er om att ni kan följa min blogg med
Det är bara till att försöka göra tvärtemot..
Om anorexin tillexempel säger till mig att jag inte får ta ett helt tugummi utan bara ett halvt då tar jag två istället bara för att trotsa anroexin. Jag har ju fortfarande tankar som är sjuka så ibland så tänker jag kanske att jag går upp mer i vikt om jag tar ett extra tugummi, men min friskare sida brukar alltid ta över och säga att det faktiskt inte gör någon skillnad på vikten. Jag tror att genom att jag har försökt trotsa anroexin så har den fått mindre makt liksom.
Och om jag tillexempel tänker att jag är sugen på ett tugummi men endå inte tar ett, då ångrar jag mig alltid och tar ett tillsist eftersom att annars kanske det är anorexin som har bestämmt att jag inte får ta ett, och jag vill inte att anorexin ska få kontrollen igen. Jag menar jag är ju inte frisk ännu, men på god väg, så det är nog ett rätt bra sätt, eller vad tror du?
Ana's Voice
Men nu ska jag iväg på Café och äta frukost (!) Kommer visa bilder sen! :)
Elle's story
Den här videon är jätte hemskt men bra.. Det är hemskt att det kan gå så långt att någon faktiskt dör, och i slutet, hon var ju bara äckligt sjukt smal... jag kan inte förstå att jag själv bara var några dagar ifrån att dö.
Men nu ska jag åka iväg, jag skriver ikväll! :)
It's not true...
Den där "dikten" skrev jag en gång när jag var riktigt less på min sjukdom. och jag tycker att den stämmer.
man tappar den sociala biten
Man tappar verkligen kontakten väldigt mycket med sina vänner, bara för att allt man gör handlar om mat och alla ens tankar kretsar kring mat,vikt,kalorier,träning. Och speciellt när man är inlagd, då är det svårt att hålla kontakten med vännerna, och dom tar ju kontakt med andra människor än en själv. Som jag har ju tillexempel samanlagt varit inlagd i typ 17veckor och missat massor med skola, och därför är jag inte så ofta med kompisar...speciellt eftersom att jag inte går hela dagar på skolan, och då hinner man som inte vara med när dom bestämmer saker och ting, typ som att dom ska se film på kvällen eller något. Jag vill verkligen inte sitta hemma med mina föräldrar hela dagarna, det måste verkligen bli förändring på den biten för min del, fast det har blivit mycket bättre än var det var förra året iallfall! Så det går ju framåt.
Hur är det för dig, har du isolerat dig från dina vänner? (en fråga till alla med äs)
kanske är det så att man är rädd att släppa anorexin för att att Ana är ens "endavän", men det är ju inte sant, hon är den som får dig att må så dåligt, anorexin är inte din vän, anorexin kanske lurar dig och säger att hon är din vän, men så är det inte, hon ljuger.
Nu är jag påväg hem...
Det är verkligen hemskt...
Tänk att det faktiskt finns små barn i 11års åldern som tänker så här, jag har själv sett att på bup går det flera som är 10-11års åldern som har en ätstörning eller anorexi, det är ju verkligen sjukt hemsk! Nog för att det är det än i vilken man ålder man är i, men endå. Åh varför finns anorexi/bulumi/ätstörningar över huvutaget....
Kolla här.
Idag ska jag åka bort
Förr vägrade jag att fara bort, jag klarade verkligen inte av att äta borta, bara för att jag hade ju ingen aning om vad dom kunde ha i maten, jag tänkte att dom kanske kunde laga maten enbart av fett och såna sjuka tankar... Och jag hatatade att äta omkring folk, det var seriöst det värsta som fanns enligt mig förr, och när jag kom till avdelningen förra gången så var jag tvungen att äta vid matbortdet med alla andra, jag blev så otroligt sur, och det stod tillochmed i mina förhållnings papper att jag var tvungen att göra det. Då fattade jag inte varför, men nu gör jag det.
Jag menar, för att kunna bli frisk måste man ju kunna äta med folk man inte känner/känner, och det kan jag nu, och det är jag glad för. Det är verkligen nått som är bra att lära sig att göra ♥
Förresten, idag testade jag nya flingor till frukosten;
♥ all bran apple and fig
och om ni på ett enkelt sätt vill se när jag skriver nästa gång, så följ min blogg med bloglovin
Lyssna inte på anorexin
förresten, glöm inte bloglovin!
Saker man verkligen bör sluta med om man vill bli frisk
♥ sluta räkna kalorier
♥ sluta räkna tiden till nästa mål mat
♥ sluta välja den maten som har minst kalorier, man ska ta det man är sugen på!
♥ sluta försöka fuska undan mat
♥ sluta hoppa över måltider som man igentligen ska äta
♥ sluta titta i spegeln på magen flera gånger om dagen
♥ sluta tjuvträna/ all överdriven träning
♥ sluta laxera
♥ sluta kräka upp maten
♥ sluta med att klanka ner på sig själv
♥ sluta läsa pro-ana bloggar
Listan kan göras lång, men det där är iallfall några tips!
Jag har aldrig gjort vissa av dom där sakerna, men några saker, men det mesta har jag slutat med och t.e.x det med att kolla på energiinehållet är mitt största jobb just nu, men jag kan säga en sak det går framåt! :)
förresten, glöm inte att ni kan följa min blogg med BlogLovin!
Hur lång tid tar det att bli frisk
Jag har läst att medeltiden för att bli frisk från anorexia är cirka 1-2 år, men jag har även hört behandlare som har sagt till mig att viss kan bli friska efter 2-6månader också. Nu har jag varit sjuk i ett år, och haft behandling i ett halvår, och nu ska jag bli frisk, jag är ju helt inställd på det, jag tänker inte slösa bort mitt liv på att tänka på mat hela tiden.
En ganska sjuk sak som jag alltid gjorde förut var att jag räknade tiden tills nästa mål mat/sondning, men sen då när det väl var dags så fick jag världens ångest och mådde jätte illla, nu för tiden så försöker jag att inte räkna tiden tills nästa mål, utan jag har insett att livet handlar om mer än bara mat och kalorier.
Brukar du räkna tiden tills nästa mål?
Svältkomplikationer
Ush, jag hoppas verkligen att ni där ute som svälter er själv, sluta med det, ni är inte tjocka, ni förstör bara kroppen
Svår svält ger upphov till komplikationer i många organ i kroppen. Svälten gör att kroppens fettlager och så småningom även av andra vävnader, främst musklerna, bryts ner. En tilltagande muskesvaghet är därför den vanligaste svältkomplikationen. I svåra fall kan den vara så uttalad att anorektikern inte kan resa sig upp utan hjälp. I dessa fall behövs omedelbar sjukhusvård!
Nedbrytningen av kroppen medför att nybildningen av celler i kroppen försvåras och sårläkningen försämras. Vid svår svält påverkas även bildningen av blodkroppar och blodbrist, anemi, är därför vanligt vid anorexia nervosa.
En komplikation till anorexi som man först under senare år har uppmärksammat är osteoporos, urkalkning av skelettet. Detta leder till ett tidigt åldrande av skelettet och ökar risken för benbrott och sammansjunkningar av ryggkotorna, något som man annars bara ser hos äldre.
Hjärtat, som ju är en muskel, försvagas också vid långvarig svält. Hjärtverksamheten förlångsammas och rubbningar av hjärtrytmen kan uppträda. Det är vanligt att pulsen ligger kring 40-50 slag i minuten. Ibland kan man dock se en så låg puls som 30-40 slag i minuten. Vid svår svält finns det en kraftigt ökad risk för hjärtsvikt, vilket kan leda till plötsliga dödsfall hos anorektiker.
Att menstruationen upphör är ett av de tidigaste sjukdomstecknen vid anorexia nervosa. Vid hetsätning hos normalviktiga är det mindre vanligt med totalt menstruationsbortfall, däremot är menstruationsstörningar av varierande slag vanligt förekommande.
Även om menstruationerna varit borta eller oregelbundna under flera år, blir de som regel normala när själva ätstörningen är över. Den kvinna, som har haft bulimia eller anorexia nervosa och blivit frisk, har lika stora möjligheter som andra kvinnor att få barn.
